Förmaksflimmer

Arrhythmia Center Stockholm är en specialistklinik för behandling av förmaksflimmer. Förmaksflimmer är den vanligaste formen av arytmi och förekommer i ca 1-2 procent av befolkningen och ökar med stigande ålder. Det drabbar cirka 10 procent av befolkningen som är äldre än 80 år men även många yngre patienter har förmaksflimmer.

Vid flimmer har de elektriska impulserna  i hjärtat kommit i oordning. Detta gör att förmaken ”flimrar” med en hastighet som ofta är högre än 400 slag per minut. Den pumpande förmågan i förmaken går förlorad och även kamrarna slår snabbare än vanligt vilket leder till en ökad puls som oftast är oregelbunden.

Ibland går förmaksflimret över av sig själv, paroxysmalt flimmer, men ofta behöver flimret konverteras med mediciner eller genom en sk elkonvertering och benämns då persisterande. En ytterligare variant av förmaksflimmer är den kroniska formen då det inte är möjligt eller meningsfullt att återfå normal rytm igen. Ofta ses en utveckling från paroxysmalt till persisterande och/eller kroniskt flimmer. Denna utveckling går ibland snabbt men kan i vissa fall ta många år.

Vad är orsaken till förmaksflimmer?

Orsaken till förmaksflimmer är tyvärr till stora delar okänt. Det finns flera riskfaktorer för utveckling av förmaksflimmer såsom högt blodtryck, hjärtsvikt, sjukdom i någon av hjärtklaffarna och rubbningar i hormonbalansen men i många fall finns ingen synbar förklaring. Forskning har visat att de flesta flimmerattacker startar med extraslag från vänster förmak eller från de så kallade lungvenerna. Varför dessa uppkommer och varför de ger flimmer hos vissa människor men inte hos alla är inte klarlagt.

Symptom vid förmaksflimmer

 

Ibland ger förmaksflimmer inga eller mycket  lindriga  symptom, speciellt vid korta attacker. Vanliga symptom är annars  hjärtklappning, andnöd, tryck i bröstet, yrsel, trötthet, nedsatt kondition och allmänt nedsatt välbefinnande (figur 3). Om hjärtat under längre tid går för fort kan kamrarna förstoras och hjärtats pumpande förmåga försämras. Hjärtsvikt kan uppträda med ökad vätskeansamling i kroppen som  kan resultera i bensvullnad, andnöd både i vila och vid ansträngning, illamående, magont och aptitlöshet. En allvarlig komplikation till förmaksflimmer är om det bildas proppar i hjärtat som pumpas ut i kroppen och stänger av blodtillförseln till något organ. Drabbar detta ett kärl i hjärnan kan sk. stroke uppstå som kan ge förlamningar, talrubbningar m.m.

Hur farligt är förmaksflimmer?

Det finns studier som visar att risken att dö i förtid är klart förhöjd vid förmaksflimmer. Orsaken till detta är inte känd till fullo men förklaras delvis av en ökad förekomst av hjärtsvikt, stroke och hjärtstillestånd.

Utredning av patienter med förmaksflimmer

Misstänker du att du har förmaksflimmer är det första steget att boka tid för en läkarundersökning. Vid ett läkarbesök är det viktigt att berätta omständigheterna kring hur och när besvären uppkommer (vid ansträgning, efter alkoholintag etc.) och vilka symptom som finns. Det är viktigt att kartlägga om det finns andra sjukdomar som kan ha samband med förmaksflimret såsom störningar i sköldkörteln, högt blodtryck, klaffel eller hjärtsvikt. Därför görs ofta en utredning med EKG, vissa laboratorieprover, ultraljud av hjärtat samt ibland arbetsprov och sk. bandspelar-EKG. Har man ett paroxysmalt flimmer kan det vara svårt att fånga detta på EKG och då bör man antingen söka akut när man besväras av flimmer för att ta ett EKG eller göra en EKG registrering under flera dygn.