För att lyfta våra medarbetare och allt det fantastiska som sker i Capios lokaler varje dag, lanserade vi förra året Capio Awards – fem olika priset som delas ut till medarbetare som gjort särskilda insatser under året. Ett av priserna är Capios patientpris, ett pris där du som patient kan nominera din vårdgivare eller vårdenhet.
- Capio Sverige
- ...
- Hitta mottagning
- Specialistvård
Capio Arytmi Center
Välkommen till Capio Arytmi Center
Arytmicenter är en högspecialiserad klinik för utredning och behandling av patienter med störningar i hjärtats rytm, så kallade arytmier. Kliniken öppnade för drygt 12 år sedan och vi har sedan starten utfört drygt 5 400 ablationer varav ca 3 900 flimmerablationer.
Sök vård
Bli patient
Vi behandlar patienter från hela landet - det enda du behöver är en specialistvårdremiss från ditt hemlandsting.
Kontakta oss
Vårdgivare eller patient? Tveka inte att höra av dig. Tänk på att inte maila känslig information.
Aktuellt
Välkommen till Capio Arytmi Center
Sedan ca 30 år har man kunnat behandla arytmier med så kallad ablation. En ablation innebär att området som orsakar arytmin elimineras. Metoden har revolutionerat hjärtsjukvården och tusentals patienter har blivit botade och fått förbättrad livskvalitet.
En stor utmaning för arytmisjukvården har varit att hitta metoder för att även behandla patienter med förmaksflimmer med ablation. Sedan drygt 20 år har dessa metoder utvecklats och idag är ablation en etablerad behandling även vid förmaksflimmer. Då utbyggnaden av behandlingen inte skedde i den takt som behövdes, öppnade Arytmi Center år 2009.
Vårt mål är att kunna erbjuda patienter med arytmier en högkvalitativ vård med hög tillgänglighet. Vi har satsat på en kombination av en personalgrupp med hög kompetens och erfarenhet samt en satsning på den allra senaste tekniken. Vi finns på Södersjukhuset som har en hjärtverksamhet av mycket hög standard.
Vi hjälper dig med
Arytmier eller hjärtrytmrubbningar är samlingsnamnet på flera olika tillstånd där hjärtats rytm inte fungerar normalt. Rytmrubbningar kan vara allt ifrån symptomfria och ofarliga till livshotande tillstånd orsakade av en allvarlig hjärtsjukdom.
Vid normal rytm reglerar hjärtats impulsgivare, sinusknutan och rytmen. Vid en arytmi är sinusknutans roll satt ur spel och hjärtat slår antingen för långsamt eller för fort. Om hjärtat slår för långsamt och detta ger symptom i form av svimning, yrsel etc. är behandlingen vanligen en pacemaker. Går hjärtat för fort finns flera olika behandlingsalternativ beroende på symptom och vad som orsakar hjärtklappningen. Det finns många olika orsaker till hjärtklappning såsom medfödda extra ledningsbanor och elektriskt kaos i förmaken, så kallat förmaksflimmer.När en extra ledningsbana är orsaken till hjärtklappning blir denna ofta regelbunden medan den vid förmaksflimmer är oregelbunden. Både orsak och behandling skiljer sig ganska mycket mellan dessa tillstånd varför vi på dessa sidor har delat upp texten i regelbunden hjärtklappning och förmaksflimmer.
Arytmi Center Stockholm är en specialistklinik för behandling av förmaksflimmer. Förmaksflimmer är den vanligaste formen av arytmi och förekommer i ca 3 procent av befolkningen och ökar med stigande ålder. Det drabbar cirka 10 procent av befolkningen som är äldre än 80 år men även många yngre patienter har förmaksflimmer. Drygt 300 000 människor har förmaksflimmer i Sverige vilket gör det till en av våra vanligaste hjärtsjukdomar.
Vid flimmer har de elektriska impulserna i hjärtat kommit i oordning. Detta gör att förmaken ”flimrar” med en hastighet som ofta är högre än 400 slag per minut. Den pumpande förmågan i förmaken går förlorad och även kamrarna slår snabbare än vanligt vilket leder till en ökad puls som oftast är oregelbunden.
Ibland går förmaksflimret över av sig själv, paroxysmaltflimmer, men ofta behöver flimret konverteras med mediciner eller genom en sk elkonvertering och benämns dåpersisterande. En ytterligare variant av förmaksflimmer är den kroniska formen då det inte är möjligt eller meningsfullt att återfå normal rytm igen. Ofta ses en utveckling från paroxysmalt till persisterande och/eller kroniskt flimmer. Denna utveckling går ibland snabbt men kan i vissa fall ta många år.
Vad är orsaken till förmaksflimmer?
Orsaken till förmaksflimmer är tyvärr till stora delar okänt. Det finns flera riskfaktorer för utveckling av förmaksflimmer såsom högt blodtryck, hjärtsvikt, sjukdom i någon av hjärtklaffarna och rubbningar i hormonbalansen men i många fall finns ingen synbar förklaring. Forskning har visat att de flesta flimmerattacker startar med extraslag från vänster förmak eller från de så kallade lungvenerna. Varför dessa uppkommer och varför de ger flimmer hos vissa människor men inte hos alla är inte klarlagt.
Symptom vid förmaksflimmer
Ibland ger förmaksflimmer inga eller mycket lindriga symptom, speciellt vid korta attacker. Vanliga symptom är annars hjärtklappning, andnöd, tryck i bröstet, yrsel, trötthet, nedsatt kondition och allmänt nedsatt välbefinnande (figur 3). Om hjärtat under längre tid går för fort kan kamrarna förstoras och hjärtats pumpande förmåga försämras. Hjärtsvikt kan uppträda med ökad vätskeansamling i kroppen som kan resultera i bensvullnad, andnöd både i vila och vid ansträngning, illamående, magont och aptitlöshet. En allvarlig komplikation till förmaksflimmer är om det bildas proppar i hjärtat som pumpas ut i kroppen och stänger av blodtillförseln till något organ. Drabbar detta ett kärl i hjärnan kan sk. stroke uppstå som kan ge förlamningar, talrubbningar m.m.
Hur farligt är förmaksflimmer?
Det finns studier som visar att risken att dö i förtid är klart förhöjd vid förmaksflimmer. Orsaken till detta är inte känd till fullo men förklaras delvis av en ökad förekomst av hjärtsvikt, stroke och hjärtstillestånd.
Utredning av patienter med förmaksflimmer
Misstänker du att du har förmaksflimmer är det första steget att boka tid för en läkarundersökning. Vid ett läkarbesök är det viktigt att berätta omständigheterna kring hur och när besvären uppkommer (vid ansträgning, under sömn, vid stress, efter alkoholintag etc.) och vilka symptom som finns. Det är viktigt att kartlägga om det finns andra sjukdomar som kan ha samband med förmaksflimret såsom störningar i sköldkörteln, högt blodtryck, klaffel eller hjärtsvikt. Därför görs ofta en utredning med EKG, vissa laboratorieprover, ultraljud av hjärtat samt ibland arbetsprov och sk. bandspelar-EKG. Har man ett paroxysmalt flimmer kan det vara svårt att fånga detta på EKG och då bör man antingen söka akut när man besväras av flimmer för att ta ett EKG eller göra en EKG registrering under flera dygn.
Blodförtunnande medicinering
En av hörnpelarna vid behandling av förmaksflimmer är att minska risken för stroke. Detta sker genom någon form av blodförtunnande behandling. Denna behandling skall ges till patienter med ökad risk för stroke. Inom vården används den så kallade CHA2DS2VASc skalan för att avgöra vilka patienter som skall behandlas med blodförtunnande medel. Tidigare användes Waran i de allra flesta fall, nu behandlas en majoritet av patienterna med nya blodförtunnande läkemedel, så kallade NOAK (Pradaxa, Eliquis, Xarelto och Lixiana).
Övrig läkemedelsbehandling
Vid paroxysmalt förmaksflimmer finns två huvudsakliga mål med medicinering. Dels syftar denna till att minska risken för förmaksflimmerattacker s.k. profylaktisk effekt och dels att minska hjärtfrekvensen under pågående flimmer. Vissa läkemedel befrämjar även återgång till normal rytm igen. Exempel på läkemedel vid paroxysmalt förmaksflimmer är Sotalol, Durbis, Multaq, Cordarone och Tambocor. Många patienter har biverkningar av dessa läkemedel och ibland kan dessa vara av allvarlig natur. Förskrivning och kontroll av patienter som står på dessa mediciner bör därför skötas av hjärtspecialist.
Vid kroniskt förmaksflimmer är medicineringens huvudsakliga syfte att sänka hjärtfrekvensen till normala nivåer, både i vila och vid ansträngning. Vanligaste läkemedel är olika former av sk. betablockerare men i vissa fall kan även sk calciumblockerare eller digoxin förskrivas.
Vilka patienter kan övervägas för flimmerablation?
Enligt de Europeiska och Amerikanska riktlinjer för behandling av förmaksflimmer från 2016 kan patienter med uttalade symptom övervägas för kateterburen ablationsbehandling oavsett om det rör sig om ett paroxysmalt eller persiterande förmaksflimmer. I tidigare riktlinjer har man rekommenderat att en antiarytmisk medicin bör prövas innan ablation men de nya riktlinjerna öppnar för ablation i tidigare skede.
2015 och 2018 publicerades de Svenska Nationella Riktlinjerna för Hjärtsjukvård. Dessa riktlinjer följer till viss del de Europeiska och Amerikanska riktlinjerna och ablation av förmaksflimmer ges prioritet fyra på en tio gradig skala där ett är högsta prioritet.
Teorin bakom behandlingen
I slutet av 90-talet kunde en forskargrupp i Bordeaux i Frankrike visa att de allra flesta förmaksflimmer startar på grund av extra slag som uppträder i eller intill kärlen som går mellan lungorna och vänster förmak, de sk lungvenerna. Varför dessa extra slag uppträder hos vissa människor och ger upphov till förmaksflimmer är hittills inte känt. Genom att isolera dessa områden från vänster förmak kunde man visa att cirka 70% av patienterna förbättrades eller blev helt flimmerfria.
Hur går en flimmerablation till?
Ingreppet sker genom en så kallad kateterisering. Detta innebär att tunna sladdar (katetrar) placeras i hjärtat som läggs in under lokalbedövning via ett kärl i ljumsken. Den kateter som används för själva behandlingen förs över till vänster förmak genom skiljeväggen mellan förmaken. Ofta placeras ytterligare en eller fler katetrar i hjärtat. Med hjälp av ett dataprogram skapas sedan en tredimensionell bild av vänster förmak och lungvenerna. Efter detta påbörjas själva ablationen genom att kateterspetsen värms och förs runt lungvenerna varigenom dessa isoleras från resten av förmaket (figur 1). Vissa delar av förmaken är smärtkänsliga och vanligen ges smärtstillande och lugnande medel under ingreppet men full narkos används sällan. Ibland utförs även ytterligare behandling av förmaken, speciellt om flimmerbesvären funnits under lång tid. Hela proceduren tar 2-4 timmar.
Vi har valt att arbeta med värmeenergi (radiofrekvens) men har sedan sommaren 2022 startat med en ny teknik, PFA (Pulsed Field Ablation).
PFA (Pulsed Field Ablation)
Arytmicenter har som första center i Sverige introducerat en helt ny teknik för ablation av förmaksflimmer. Den kallas PFA (Pulsed Field Ablation) och innebär att, i stället för att man värmer eller fryser runt lungvenerna, levererar korta högenergi ”chocker” runt dessa. Tekniken har funnits några år och utvärderats på ett 20-tal kliniker utomlands. Studier har visat att chansen att uppnå flimmerfrihet med en PFA ablation är större (mindre behov av ytterligare ablationer) och risken för komplikationer är lägre. Komplikationsrisken är redan med befintliga tekniker låg men de få som förekommer är potentiellt mycket allvarliga. Tekniken bakom PFA innebär en minskad risk för skador på omkringliggande strukturer såsom phrenicusnerven, matstrupen och själva lungvenen.
Arytmicenter har efter hård konkurrens med andra ablationskliniker i landet valts som den klinik som kommer att introducera PFA tekniken i Sverige. Under kommande år kommer sannolikt de flesta andra kliniker att följa efter.
Rent praktiskt skiljer sig behandlingen inte särskilt mycket från dagens metoder. Vanligtvis görs en datortomografi innan ablationen och under själva energiavgivningen kommer Du att sova en kort stund. I övrigt är rutinerna desamma som vid en RF ablation.
Efter ingreppet
Efter ingreppet ligger patienten till sängs under ca 3-4 timmar och utskrivningen sker vanligen på eftermiddagen samma dag eller morgonen efter, beroende på när på dagen ingreppet utförs.
Efter cirka en vecka kan patienten återgå till full aktivitet, inklusive arbete. Det är ganska vanligt att det förekommer en hel del arytmibesvär under framför allt den första tre-månaders perioden efter en ablation. På grund av detta fortsätter man vanligen med sin ordinarie medicin mot flimmer ytterligare tre till sex månader men om flimret återkommer under denna period kan elkonverteringar och ev justering av medicineringen behövas men detta betyder inte att ablationen är misslyckad och behöver göras om. Är rytmen stabil efter ca tre månader sätts den rytmstabiliserande behandlingen ut.
Resultat
Resultatet av en flimmerablation är till stor del beroende på vilken typ av förmaksflimmer patienten har. Om besvären funnits under lång tid och är av kronisk natur är resultaten sämre. Mycket talar för att chanserna att lyckas med en flimmerablation är större ju tidigare i ”flimmerkarriären” denna sker. Om flimmerattackerna är kortvariga och slutar spontant är möjligheten betydligt större att en ablation skall lyckas. I genomsnitt kan man räkna med att cirka 80-90% av behandlade patienter blir av med sina symptom och inte behöver äta medicin. För att nå denna lyckandefrekvens kan ibland fler än ett ingrepp behövas.
Komplikationer
Komplikationer i samband med en flimmerablation förekommer i 1-5% av alla ingrepp. Med modern teknik är risken betydligt lägre och vi har under de första 4 000 flimmerablationerna en komplikationsfrekvens som är lägre än 1%. Eftersom man ger ganska höga doser av blodförtunnande medel under ingreppet är en av de vanligaste komplikationerna någon form av blödning eller obehag från ljumsken. Ibland kan det uppstå en blödning till hjärtsäcken som i vissa fall kan behöva tappas ut. Trots att man ger blodförtunnande medel finns en liten (0.5-1%) risk för stroke eller proppar till andra organ i samband med ingreppet. Tidigare tekniker innebar att man gav behandling nära lungvenerna vilket innebar en risk för förträngningar i dessa. Med nuvarande teknik är risken för denna komplikation betydligt lägre. Andra, betydligt ovanligare, komplikationer är diafragmapares, gastropares, esophagusfistel.
Elkonvertering
Detta är den äldsta och mest beprövade behandlingen av förmaksflimmer som inte går över spontant. Patienten sövs en kort stund och en elektrisk chock ges över bröstkorgen med hjälp av en s.k defibrillator (figur) som gör att hjärtat går i normal rytm igen. Behandlingen lyckas i minst 80% men för att förmaksflimret inte skall återkomma krävs ofta ett förebyggande läkemedel (t.ex. Sotalol, Cordarone eller Tambocor).
His-Ablation
Denna metod innebär att förbindelsen mellan förmak ock kammare tas bort genom ablation. His-ablation utförs i första hand på äldre patienter med kroniskt förmaksflimmer där det inte går att reglera hjärtfrekvensen med mediciner. Före ingreppet måste en pacemaker inopereras eftersom hjärtat annars skulle slå alltför sakta. Det är viktigt att känna till att en His-ablation inte behandlar förmaksflimret i sig, detta finns kvar efter en His-ablation, utan endast gör så att hjärtat inte slår för fort.
Pacemakerbehandling
Pacemaker är i första hand en behandling som används då hjärtat går för sakta (figur). Vid förmaksflimmer är problemet oftast det motsatta men ibland kan medicineringen som används för att stabilisera hjärtats rytm resultera i för långsam rytm och en pacemaker kan då behövas. I enstaka fall kan en pacemaker minska antalet flimmerattacker men vanligtvis ses ingen sådan effekt.
Kirurgisk ablation
Kirurgisk ablation av förmaksflimmer kan utföras med flera olika metoder och bland annat används frysning, mikrovågor och radiofrekvensenergi. Detta ingrepp utförs vanligen i samband med någon annan form av öppen hjärtkirurgi, t.ex. bypass kirurgi eller klaffoperation. Det kan också utföras som ett ensamt ingrepp och kan då göras med titthålskirurgi eller mindre öppningar av bröstkorgen. Ingreppet görs alltid under full narkos och innebär vanligen att den ena lungan punkteras. Metoden är relativt ny och det är osäkert vilken roll metoden kommer att få i framtiden eftersom välgjorda studier saknas.
En specialform av kirurgisk ablation är mazekirurgi. Detta är ett mycket omfattande kirurgiskt ingrepp som innebär att bröstkorgen och hjärtat öppnas och förmaken skärs upp eller kyls alt. värmebehandlas längs vissa linjer. Behandlingen kompliceras av långa operationstider, behov av hjärtlungmaskin och en lång och ibland besvärlig konvalescens. Studier visar att chansen att återfå normal rytm efter en maze-operation är hög men långtidsstudier visar att risken är relativt stor för nya former av arytmier utgående från det opererade området. Maze-kirurgi används därför endast vid mycket svåra fall där andra möjligheter är uttömda.
Regelbunden hjärtklappning
Vid denna typ av arytmi går hjärtat fort och regelbundet. Besvären startar utan förvarning och går ofta över av sig självt inom några minuter men kan ibland pågå i flera timmar. Jämfört med förmaksflimmer drabbas vanligen yngre patienter av dessa besvär.
Symptomen kan, förutom hjärtklappning, vara yrsel, svimning och orkeslöshet.
Vad är orsaken?
Orsaken till regelbunden hjärtklappning är i vissa fall en medfödd extra ledningsbana mellan förmak och kammare (WPW syndrom). Vissa former uppträder senare i livet och kan då bero på att den normala förbindelsen mellan förmak och kammare består av fler ledningar. Då kan en elektrisk rundgång uppstå vilket leder till snabb regelbunden hjärtrytm (sk AV-nodal reentrytakykardi, AVNRT). En vanlig form av hjärtklappning, ibland regelbunden och ibland oregelbunden, är så kallat förmaksfladder som beror på en rundgång i höger förmak.
Utredning av patienter med hjärtklappning
För att ta reda på orsaken till patientens hjärtklappningsbesvär behöver man helst fånga en pågående episod på EKG. Ibland kan detta vara svårt eftersom besvären hinner gå över innan patienten kommer till sjukhus. Då kan man behöva göra en EKG registrering under flera dygn för att fånga arytmin. För att samla ytterligare information om vad som orsakar patientens besvär görs ibland en registrering via matstrupen.
Om det finns en stark misstanke om att en arytmi orsaker patientens besvär kan man genomföra en undersökning av hjärtat med en så kallad invasiv elektrofysiologisk undersökning, trots att man aldrig fångat arytmin på EKG. Med hjälp av katetrar som förs in i hjärtat försöker man då framkalla en hjärtklappning föra att kunna ta reda på vilken sorts rytmrubbning det rör sig, och man kan då också ta ställning till hur den ska behandlas. Om man lyckas framkalla en rytmrubbning kan man ofta, men inte alltid, behandla den med ablation vid samma tillfälle.
Akut
Ibland viker inte besvären spontant och patienten kan då behöva söka sjukhus för att få behandling med mediciner eller elkonvertering. Vanligen ges ett läkemedel (oftast Adenosin) intravenöst vilket får de flesta hjärtklappningsepisoder att slå om till normal rytm.
Förebyggande medicinering
Numera erbjuds de flesta patienterna med regelbunden hjärtklappning en ablation (se nedan). Om patienten inte önskar detta eller en ablation av annan anledning inte anses lämpligt kan medicinering övervägas. I första hand prövas en betablockerare (t.ex Metoprolol eller Bisoprolol) eller en calciumblockerare (t.ex Isoptin eller Cardizem). Om inte dessa mediciner fungerar kan mer potenta läkemedel övervägas (t.ex Sotalol, Durbis eller Tambocor) men på grund av risken för allvarliga biverkningar används dessa mer sällan.
Kateterburen ablation
Sedan slutet av 80-talet kan patienter med hjärtklappning behandlas med ablation. Vid en ablation placeras tunna sladdar (katetrar) i hjärtat som läggs in under lokalbedövning via ett kärl i ljumsken. Sedan stimuleras hjärtat från olika områden och ofta startas en hjärtklappning för att identifiera orsaken. Efter detta påbörjas själva ablationen som innebär att kateterspetsen värms upp, eller i vissa fall kyls ned (kryoteknik) och orsaken till hjärtklappningsbesvären elimineras. Hela proceduren tar 1-3 timmar. Eftersom vissa delar av hjärtat är smärtkänsliga ges vanligen smärtstillande och lugnande medel under ingreppet men full narkos används sällan. Efter ingreppet får patienten ligga till sängs i 3 timmar och utskrivningen sker vanligen samma dag eller dagen efter. Efter några dagar kan patienten återgå till full aktivitet, inklusive arbete.
Resultat
Mer än 90% av alla patienter blir av med sina besvär efter en ablation. Risken att besvären återkommer är väldigt liten om ingreppet anses primärt lyckat.
Komplikationer
Komplikationer i samband med en ablation förekommer i 1-2% av alla ingrepp. Den vanligaste komplikationen är någon form av blödning eller obehag från ljumsken. Vid en del former av hjärtklappning sitter orsaken väldigt nära den normala förbindelsen mellan förmak och kammare och då finns en liten risk (0.2-1%) för att denna skadas. I vissa fall kan då en pacemaker behövas. Vid de flesta formerna av regelbunden hjärtklappning sitter extra-banan långt från den normala förbindelsen och det finns då ingen risk för pacemaker.
CARTO
För att man skall kunna navigera till rätt positioner i hjärtat används vanligen ett så kallat mapping system. Vi arbetar med CARTO som är ett tredimensionellt system som med mycket hög precision talar om var den behandlande katetern befinner sig i hjärtat.
Kryobehandling
Kryobehandling innebär att vävnaden kyls ned istället för att värmas som vid RF ablation. Med speciella ballonger kan lungvenerna isoleras genom en cirkulär frysning runt dessa. Jämfört med RFablation är metoden mindre prövad i förhållande till RF-ablation. På Capio Arytmi Center Stockholm har vi därför valt att inte använda denna metod tills vidare utan istället valt PFA (se nedan).
PFA (Pulsed Field Ablation)
PFA (Pulsed Field Ablation) innebär att, i stället för att man värmer eller fryser runt lungvenerna, levererar korta högenergi ”chocker” runt dessa. Tekniken har funnits några år och utvärderats på ett 40-tal kliniker utomlands.
Ca 15 000 patienter har nu (september -23) genomgått ingrepp med PFA i Europa, varav ca 200 på vår klinik. Initiala studier indikerade att chansen att uppnå flimmerfrihet med en PFA ablation är större (mindre behov av ytterligare ablationer) och risken för komplikationer är lägre. En nyligen publicerad studie där PFA jämfördes med RF teknik visade dock ingen skillnad mellan metoderna avseende effekt. Resultatet från ytterligare jämförande studier väntas under det kommande året. Komplikationsrisken är redan med befintliga tekniker låg men de få som förekommer är potentiellt mycket allvarliga. Tekniken bakom PFA innebär en minskad risk för skador på omkringliggande strukturer såsom phrenicusnerven, matstrupen och själva lungvenen.
Rent praktiskt skiljer sig behandlingen inte särskilt mycket från dagens metoder. Ibland görs en datortomografi innan ablationen och under själva energiavgivningen kommer Du att sova en kort stund. I övrigt är rutinerna desamma som vid en RF ablation.
Till dig som är uppsatt på vår väntelista för flimmerablation.
Här hittar du praktisk information inför den ablation av förmaksflimmer du remitterats till. Du kommer att få ytterligare information och ha möjlighet att ställa frågor vid inskrivningen. Du får också gärna kontakta oss per telefon eller mail.
Förberedande behandling
Innan ablationsbehandlingen är det viktigt att du äter blodförtunnande läkemedel i minst 4 veckor. Om du enbart har så kallat paroxysmalt flimmer kan en kortare behandling vara tillräcklig men detta behöver i så fall stämmas av med någon av våra doktorer. Under senare år tar de flesta av patienterna som skall genomgå ablation den nya typen av mediciner, sk NOAK (Pradaxa, Xarelto, Lixiana och Eliquis).
Äter du Waran är det viktigt att det så kallade INR-värdet ligger på stabil nivå. Vi ber dig därför att kontrollera INR-prov 1 gång/vecka under de 3-4 sista veckorna innan ablationen. INR-värdet ska då ligga mellan 2,0 och 3,0, om det inte gör det är det viktigt att Du kontaktar oss. Vid inläggningen ber vi dig att ta med provsvar på de aktuella värdena de senaste 2 månaderna, din vårdcentral eller ditt hemsjukhus hjälper dig med detta.
Du skall också ta med en lista över de mediciner du äter för närvarande samt mediciner för 3-4 dagars förbrukning.
Inskrivning
Cirka 5-6 veckor före inläggningen kommer du att få ett kallelsebrev där tid och plats för inskrivningen framgår. Du kommer då att träffa din behandlande läkare samt en sköterska.
Vid inskrivningen kommer du att intervjuas om dina besvär och få ytterligare information om ingreppet. Det är av stort värde om du fyller i det frågeformulär som medföljer kallelsen. Räkna med att detta besök kan ta cirka två timmar.
I vissa fall genomförs ablationen samma dag som inskrivningen, ibland dagen efter och du kommer då att få sova hemma eller på hotell natten innan ingreppet.
Vi önskar att du strax innan ditt besök/inläggning besöker sjukhusets provtagningscentral (kemiska laboratoriet) för att lämna blodprov, du behöver endast uppvisa legitimation - remisserna finns elektroniskt.
Provtagningscentralen är belägen på entreplanet, till höger efter receptionen i huvudentreen. Den har öppet 07.00-16.00.
Behandlingsdagen
Du skall duscha och tvätta håret noggrant kvällen innan eller behandlingsdagens morgon. Du måste vara fastande, varken mat eller dryck, i minst 6 timmar innan ingreppet. En lugnande tablett ges en timme innan ablationen.
På ablationslabbet kommer du att omhändertas av sjuksköterskor som förbereder behandlingen genom att klistra elektroder på din överkropp, steriltvätta dina ljumskar samt placera ett sterilt lakan från halsen till fötterna. Om inte en ultraljudsundersökning via matstrupen utförts de sista dygnen kommer detta att utföras strax innan ablationen. Om du saknar riskfaktorer för stroke (CHADS2VASC2) och inte har haft ihållande flimmer sista veckorna behöver inte alltid denna undersökning utföras. Efter att ljumsken bedövats förs smala kablar, katetrar, upp till hjärtat. Med hjälp av ett datoriserat kartläggningssystem skapas en bild av vänster förmak som ligger till grund för behandlingen.
Efter detta startas behandling som baseras på att lungvenerna isoleras från förmaket med värme.
Eftersom behandlingen kan orsaka smärta kommer du att få smärtstillande och lugnande mediciner. Om du trots det har ont ska du tala om det för personalen så att ytterligare smärtstillning kan ges.
Om du skulle få förmaksflimmer under ingreppet kommer du eventuellt att sövas och genomgå en elkonvertering för att hjärtat ska gå i normal takt igen. Ingreppet tar vanligtvis mellan 2-4 timmar.
Efter ingreppet ska du vara sängliggande i 3-4 timmar.
Utskrivning
Vanligtvis blir du utskriven samma eftermiddag eller på morgonen efter ablationen. Räkna med att vara i full aktivitet efter cirka en vecka. Viss ömhet i ljumsken kan finnas kvar under några dagar. Vid plötslig nytillkommen svullnad i ljumsken skall Du kontakta oss. Detta gäller också om du drabbas av andnöd, hosta eller oförklarlig feber. Det är vanligt att man upplever värk eller smärta i bröstet, speciellt vid djupandning, under de första dagarna efter ingreppet. Detta är helt normalt men om besvären är svåra eller inte försvinner skall du kontakta oss. Det är också mycket vanligt med extra-slag och även förmaksflimmer under de första månaderna efter en ablation. Detta betyder inte att ingreppet har misslyckats men om inte förmaksflimret går över inom något dygn ska du kontakta din läkare.
Behandlingen med blodförtunnande medel skall fortsätta i minst 3-6 månader efter ingreppet. Övrig medicinering som givits p.g.a. förmaksflimret kan i enstaka fall tas bort direkt men för det mesta skall denna pågå i ytterligare cirka tre månader.
Till Dig som tränar regelbundet rekommenderar vi att du inte tränar på högsta nivå under de två första månaderna efter en ablation. Tränar du med pulsklocka skall du helst inte ligga över 70% av din maximala hjärtfrekvens. För dig som inte tränar med pulsklocka motsvarar det en en intensitet som tillåter att du kan säga en eller ett par meningar till din träningskompis.
Graviditet
Du som är kvinna får inte vara gravid när du genomgår denna undersökning/behandling eftersom röntgenstrålning kan skada ett eventuellt foster.
Dataregistrering
Information om ingreppet med bl.a. uppgifter om resultat och vissa tekniska data lagras i en databas på sjukhuset samt i ett nationellt kvalitetsregister. Uppgifter om långtidsresultatet kommer också att lagras på motsvarande sätt. (Enl. personuppgiftslagen SFS 1998:204)
Till dig som är uppsatt på vår väntelista för ablation av övriga arytmier (ej flimmer)
På denna sida hittar du praktisk information inför den ablation du remitterats till. Du kommer att få ytterligare information och ha möjlighet att ställa frågor vid inskrivningen. Du får också gärna kontakta oss per telefon eller mail.
Förberedande behandling
Inför en elektrofysiologisk utredning/ablation sätts de mediciner som tas för att förhindra hjärtklappning vanligen ut 3-5 dagar innan. Du kommer att få information angående detta i kallelsen. Ibland har vi inte information om att du tar en viss medicin, tex för att du satts in på denna i väntan på en ablation. Kontakta oss om du är osäker. Om du har förmaksfladder som är kroniskt ska du äta blodförtunnande mediciner i minst en månad före ingreppet på samma sätt som vid en flimmerablation.
Du skall också ta med en lista över de mediciner du äter för närvarande samt mediciner för 3-4 dagars förbrukning.
Inskrivning
Cirka tre veckor före inläggningen kommer du att få ett kallelsebrev där tid och plats för inskrivningen framgår. Du kommer då att träffa din behandlande läkare samt en sköterska.
Vid inskrivningen kommer du att intervjuas om dina besvär och få ytterligare information om ingreppet. Det är av stort värde om du fyller i det frågeformulär som medföljer kallelsen. Vidare kommer EKG och blodprover att tas. Ibland utförs även en ultraljudsundersökning av hjärtat. Ibland genomförs ablationen samma dag som inskrivningen, ibland dagen efter och du kommer då att få sova hemma eller på hotell natten innan ingreppet.
Vi önskar att du strax innan ditt besök/inläggning besöker sjukhusets provtagningscentral (kemiska laboratoriet) för att lämna blodprov. Vid provtagningsecentralen visar du endast din legitimation - remisserna finns elektroniskt.
Provtagningscentralen är belägen på entreeplanet, strax efter receptionen till höger.
Behandlingsdagen
Du ska duscha noggrant kvällen innan eller behandlingsdagens morgon. Du måste vara fastande, varken mat eller dryck, i minst 6 timmar innan ingreppet. En lugnande tablett ges ibland en timme innan ablationen. Vid vissa typer av arytmier ges inte lugnande medicin eftersom det kan göra det svårare att ställa diagnos.
På ablationslabbet kommer du att omhändertas av sjuksköterskor som förbereder behandlingen genom att klistra elektroder på din överkropp, steriltvätta dina ljumskar samt placera ett sterilt lakan från halsen till fötterna. Efter att ljumsken bedövats förs smala kablar, katetrar, upp till hjärtat. Via dessa undersök hjärtat och man försöker starta den hjärtklappning du besväras av. Efter detta startas behandling som baseras på att orsaken till dina hjärtrusningar elimineras. Ibland behövs bara någon enstaka behandling medan man i vissa fall behöver behandla upprepade gånger.
Eftersom behandlingen kan orsaka smärta kommer du att få smärtstillande och lugnande mediciner. Om du trots det har ont ska du tala om det för personalen så att ytterligare smärtstillning kan ges.
Om du skulle få förmaksflimmer under ingreppet kommer du eventuellt att sövas och genomgå en elkonvertering för att hjärtat skall gå i normal takt igen. Ingreppet tar vanligtvis mellan 1-2 timmar.
Efter ingreppet ska du vara sängliggande i 3 timmar. Du kommer att tillbringa ytterligare några timmar på vår avdelning och kan därefter vanligen skrivas ut från sjukhuset.
Utskrivning
Vanligtvis blir du utskriven samma dag. Viss ömhet i ljumsken kan finnas kvar under några dagar. Räkna med att vara i full aktivitet efter cirka en vecka. Vid plötslig nytillkommen svullnad i ljumsken ska du kontakta oss.
Graviditet
Obs! Du som är kvinna får inte vara gravid när du genomgår denna undersökning/behandling eftersom röntgenstrålning kan skada ett eventuellt foster.
Dataregistrering
Information om ingreppet med bl.a. uppgifter om resultat och vissa tekniska data lagras i en databas på sjukhuset samt i ett nationellt kvalitetsregister. Uppgifter om långtidsresultatet kommer också att lagras på motsvarande sätt. (Enl. personuppgiftslagen SFS 1998:204)
Remittera till oss
Vi har hittills tagit emot patienter från 14 olika landsting i Sverige. Vi har för närvarande upphandlade regionavtal med region Halland samt region Västra Götaland.
Vidare tar vi emot patienter som har en privat sjukvårdsförsäkring.
Våra medarbetare
Fariborz Tabrizi
Leg. läkare, VD
Specialist i internmedicin och kardiologi med specialisering inom elektrofysiologi. Arbetat med arytmier och ablationer sedan 1995. Disputerade 2006. Tidigare arbetat på bl.a. Akademiska sjukhuset i Uppsala, Karolinska sjukhuset i Stockholm och Universitetssjukhuset i Örebro.
Sergej Scheel
Leg. Läkare
Specialist i internmedicin och kardiologi med specialisering inom elektrofysiologi. Arbetat med arytmier och ablationer sedan 2005. Tidigare arbetat på bl.a. Blekingesjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping.
Helen Janfjäll
Sjuksköterska
Lång erfarenhet av arytmisjukvård och arbetat med ablationer sedan 1992. Har även arbetat med forskning inom förmaksflimmer på Södersjukhuset.
Gunilla Burhagen
Sjuksköterska
Narkossköterska med nästan 40 års erfarenhet av narkos och intensivvård.
Susanne Groot-Jensen
Sjuksköterska
Anestesisjuksköterska sedan 2002. Innan dess arbetat på hjärtkliniken på Danderyds sjukhus. Doktorand på Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper Danderyds sjukhus.
Jeff Saide
Sjukskötare
Anestesissjukkötare sedan 2000. Tidigare arbetat i Umeå, på Danderyds sjukhus samt på Thoraxanestesi Karolinska sjukhuset.
Anna Glad Hyltmark
Sjuksköterska
Sjuksköterska sedan 2004. Tidigare arbetat med hjärtintensivvård och intervention på Danderyds sjukhus och Södersjukhuset.
Kontakta oss
Sedan starten 2009 har vi hittills till största delen behandlat patienter som remitterats på så kallad specialistvårdsremiss. Detta är en remiss som utfärdas av behörig specialist i det egna landstinget. Vår väntetid är för närvarande cirka 3-14 veckor beroende på vilken arytmi som skall behandlas.
Ablation omfattas av vårdgarantin, vilket betyder att du har rätt att få remiss till ett sjukhus med kortare väntetid om den beräknade väntetiden på ditt hemsjukhus är längre än 3 månader. Du vänder dig till det sjukhus som du står i kö till och frågar om de har möjlighet att remittera till någon av de regioner som vi på Arytmicenter har avtal med (för närvarande Halland och Västra Götaland).
Vidare information om vårdgarantin i respektive landsting finns samlad på www.vantetider.se.
Vi kan även ta emot patienter som har en privat sjukvårdsförsäkring.
Telefontider
Mån till tors kl. 8.00-16.30, fre kl. 8.00-15.00
På övriga tider kan ett meddelande lämnas på telefonsvararen för att bli uppringd.
Fax
08-123 652 01
E-post
OBS! Vid kontakt via e-post kan vi inte garantera sekretessen och du kan därför inte få råd i medicinska frågor. För din säkerhet ska du aldrig, i kontakt med oss via e-post, ange personnummer eller symptom/besvär.
Adress
Sjukhusbacken 10 Södersjukhuset, 118 83 Stockholm
Öppettider
Mån till tors kl. 8.00-16.30, fre kl. 8.00-15.00
Om du har synpunkter på vården är du välkommen att kontakta oss.
Verksamhetschef
Fariborz Tabrizi
08-123 652 00
Vi vill veta vad du tycker – vare sig det är ris eller ros eller om du vill komma med förslag till förbättring är vi tacksamma för att du hör av dig.
Om du har drabbats av en skada i vården vill vi veta det så snart som möjligt för att ställa till rätta, utreda och gå vidare med anmälan till försäkringsbolag och myndigheter om det behövs.
Kontakta personalen
I första hand bör du kontakta personalen eller ansvarig chef på den mottagning där du har fått vård och behandling. Du kan kontakta oss via telefon eller skicka brev.
På sidan Synpunkter på vården hittar du mer information om Patientnämnden, försäkringsbolag och andra myndigheter som hjälper dig som patient om du behöver gå vidare i ett ärende.
Hur många patienter har kliniken behandlat de senaste åren?
Arytmicenter har sedan starten 2009 utfört drygt 5 500 ablationer varav ca 4 000 av dessa är flimmerablationer. Under 2021 utförde vi cirka 400 flimmerablationer.
Vilka resultat kan kliniken uppvisa och vilka komplikationer har kliniken haft?
Enligt vår senaste analys var 93% besvärsfria efter 6 månader balnd de patienter som har paroxysmalt förmaksflimmer. Vår komplikationsfrekvens ligger under 1% där den vanligaste komplikationen är blödning från insticksstället. Risken för stroke är mindre än en promille.
Hur ser säkerheten ut på kliniken?
Vår klinik ligger på Södersjukhuset som är en av Sveriges största sjukhus med mycket kompetenta läkare inom alla områden. Det finns en hög beredskap dygnet runt att ta hand om eventuella problem som kan tillstöta efter en ablation.
Hur kommer du att omhändertas efter ablationen?
Efter en flimmerablation är det viktigt att det finns ett tryggt och säkert omhändertagande. Vi finns därför tillgängliga på telefon och mail mellan kl. 7.00-17.00 alla vardagar. Vi har ett väl utvecklat samarbete med alla läkare som remitterar till oss.