Kateterburen ablation av förmaksflimmer

Ingreppet sker genom en så kallad kateterisering. Detta innebär att tunna sladdar (katetrar) placeras i hjärtat som läggs in under lokalbedövning via ett kärl i ljumsken. Den kateter som används för själva behandlingen förs över till vänster förmak genom skiljeväggen mellan förmaken. Ofta placeras ytterligare en eller fler katetrar i hjärtat. Med hjälp av ett dataprogram skapas sedan en tredimensionell bild av vänster förmak och lungvenerna. Efter detta påbörjas själva ablationen genom att kateterspetsen värms och förs runt lungvenerna varigenom dessa isoleras från resten av förmaket (figur 1). Vissa delar av förmaken är smärtkänsliga och vanligen ges smärtstillande och lugnande medel under ingreppet men full narkos används sällan. Ibland utförs även ytterligare behandling av förmaken, speciellt om flimmerbesvären funnits under lång tid. Hela proceduren tar 2-4 timmar.

Vi har valt att arbeta med värmeenergi (radiofrekvens) men har sedan sommaren 2022 startat med en ny teknik, PFA (Pulsed Field Ablation).

PFA (Pulsed Field Ablation)

Arytmicenter har som första center i Sverige introducerat en helt ny teknik för ablation av förmaksflimmer. Den kallas PFA (Pulsed Field Ablation) och innebär att, i stället för att man värmer eller fryser runt lungvenerna, levererar korta högenergi ”chocker” runt dessa. Tekniken har funnits några år och utvärderats på ett 20-tal kliniker utomlands. Studier har visat att chansen att uppnå flimmerfrihet med en PFA ablation är större (mindre behov av ytterligare ablationer) och risken för komplikationer är lägre. Komplikationsrisken är redan med befintliga tekniker låg men de få som förekommer är potentiellt mycket allvarliga. Tekniken bakom PFA innebär en minskad risk för skador på omkringliggande strukturer såsom phrenicusnerven, matstrupen och själva lungvenen.

Arytmicenter har efter hård konkurrens med andra ablationskliniker i landet valts som den klinik som kommer att introducera PFA tekniken i Sverige. Under kommande år kommer sannolikt de flesta andra kliniker att följa efter.

Rent praktiskt skiljer sig behandlingen inte särskilt mycket från dagens metoder. Vanligtvis görs en datortomografi innan ablationen och under själva energiavgivningen kommer Du att sova en kort stund. I övrigt är rutinerna desamma som vid en RF ablation.

Efter ingreppet

Efter ingreppet ligger patienten till sängs under ca 3-4 timmar och utskrivningen sker vanligen på eftermiddagen samma dag eller morgonen efter, beroende på när på dagen ingreppet utförs.

Efter cirka en vecka kan patienten återgå till full aktivitet, inklusive arbete. Det är ganska vanligt att det förekommer en hel del arytmibesvär under framför allt den första tre-månaders perioden efter en ablation. På grund av detta fortsätter man vanligen med sin ordinarie medicin mot flimmer ytterligare tre till sex månader men om flimret återkommer under denna period kan elkonverteringar och ev justering av medicineringen behövas men detta betyder inte att ablationen är misslyckad och behöver göras om. Är rytmen stabil efter ca tre månader sätts den rytmstabiliserande behandlingen ut.

Resultat

Resultatet av en flimmerablation är till stor del beroende på vilken typ av förmaksflimmer patienten har. Om besvären funnits under lång tid och är av kronisk natur är resultaten sämre. Mycket talar för att chanserna att lyckas med en flimmerablation är större ju tidigare i ”flimmerkarriären” denna sker. Om flimmerattackerna är kortvariga och slutar spontant är möjligheten betydligt större att en ablation skall lyckas. I genomsnitt kan man räkna med att cirka 80-90% av behandlade patienter blir av med sina symptom och inte behöver äta medicin. För att nå denna lyckandefrekvens kan ibland fler än ett ingrepp behövas.

Komplikationer

Komplikationer i samband med en flimmerablation förekommer i 1-5% av alla ingrepp. Med modern teknik är risken betydligt lägre och vi har under de första 4 000 flimmerablationerna en komplikationsfrekvens som är lägre än 1%. Eftersom man ger ganska höga doser av blodförtunnande medel under ingreppet är en av de vanligaste komplikationerna någon form av blödning eller obehag från ljumsken. Ibland kan det uppstå en blödning till hjärtsäcken som i vissa fall kan behöva tappas ut. Trots att man ger blodförtunnande medel finns en liten (0.5-1%) risk för stroke eller proppar till andra organ i samband med ingreppet. Tidigare tekniker innebar att man gav behandling nära lungvenerna vilket innebar en risk för förträngningar i dessa. Med nuvarande teknik är risken för denna komplikation betydligt lägre. Andra, betydligt ovanligare, komplikationer är diafragmapares, gastropares, esophagusfistel.